Operation inställd!

Imorgon skulle jag ha opererats men nu har det blivit framflyttat till slutet på sommaren, vilket är skönt och jag slipper vara handikappad.
Min ortoped ringde mig tidigare idag och bad om ursäkt för att det hade varit misskommunikation emellan läkare och sjukgymnaster hit och dit och massa dribblande fram och tillbaka.
Jag skulle egentligen ha genomgått en 3 månaders period av sjukgymnastik för knät innan op för att få så bäst resultat som möjligt, annars är ingreppet nästan meningslöst.
Så nu blir det stenhård träning i 3 månader och jag träffar min ortoped igen för att boka ny tid i augusti.
Jag är ändå lite besviken på att jag inte fick den informationen om sjukgymnastiken för 3 månader sen som jag borde ha fått, men nu är det som det är och life goes on.


Så här tror att jag min nya Ortopedläkare ser ut. Lite smått förvirrad och övertrött

Inför min Operation

2 dagar kvar till operation och jag e nervös deluxe! Varför det vet jag inte eftersom jag vet att det kommer gå super. Jag har iaf varit hos sjukgymnasten idag inför op och de va en del som min ortoped inte informerat mig om som jag fick reda på nu!
Som att jag egentligen skulle gått sjukgymnastik 3 mån innan ingreppet vilket jag inte har gjort, men de blir nog bra ändå tillslut. Sen blev jag tillfrågad om jag verkligen var motiverad till sjukgymnastik efter operation och självklart är jag det, jag vill ju bli frisk.
Det är tydligen många som opererar sig och missköter sin styrketräning och det blir inte bra, men jag kommer köra stenhårt och träna så mycket jag kan och tål.
Fick också veta att man måste vara väldigt noga med träningen även när man e sängliggandes efteråt eftersom man annars kan få en blodpropp i benet :S så de säger sig självt att det inte är värt att slarva med det.
Rehabiliteringen kommer att pågå i ca 1 år, vilket känns tufft men så är det.
Det tråkiga var att få höra ännu en gång att jag är överrörlig i mina leder och kommer tyvärr ha problem med kroppen hela livet och det är inte så mycket att göra åt tydligen.
Jag har gått igenom mycket i mitt liv så detta blir en piece of cake om jag bara ger mig fan på att bli bra :)

"Läkaren behandlar patienten, naturen läker henne"skillnaden på mina knän Februari 2010
Skillnaden på mina knän Februari 2010

Vreden är ett kort vansinne

Idag vaknade jag inte alls på min bästa sida,och när jag insåg att jag inte ens hade en skopa kaffe blev den inte mycket bättre. Till min räddning kom min bästa granne och bjöd mig på kaffe så att jag kunde bli mig själv igen.
På eftermiddagen fick jag också ett samtal av sjukgymnasten som berätta att min tid där imorgon för tester på knät inför operation är framflyttad,fan.
Hade velat fått det avklarat, det är redan jobbigt att försöka hitta en barnvakt.
Dagen kunde inte bli "bättre" mitt dåliga humör fortsätter och jag känner ilska inom mig.
Jag kan liksom inte sätta fingret på vad det är. Har ju inte varit hos min psykolog på 2 veckor nu och det märks på mig.
Jag trodde aldrig i mitt liv att jag skulle kunna prata med en utomstående så,och hade så mycket fördomar för det förut. Det visade sig vara en av dom bästa sakerna jag gjort i mitt liv, att ta sig själv i kragen och göra det bästa för en själv är de viktigaste,numero uno!
Mår man inte bra så påverkar det allt runt omkring, vare sig man vill eller inte.
Vissa personer som mår dåligt kan oftast inte komma på anledningen varför dom är deprimerade eller har ångest osv, då måste man gräva djupare i sig själv.
Det kan sträcka sig väldigt långt bak i tiden, det kan handla om diverse saker som hänt eller som man har gjort och riktigt inte avslutat på rätt sätt.
Saker man kanske har lagt på hyllan som man egentligen inte borde ha gjort.
Kanske har man som jag förträngt händelser av livet som tillslut blossar upp helt utan förvarning.
Om man tänker till riktigt och lyssnar på ens egna känslor så kommer man att komma till rätta bara man tar tag i det och inte lägger det på "hyllan" igen.
Allt går inte på en dag eller två men det löser sig en sak i taget.

"What we think, we become"

Jag & Sabina


Längtar

Sitter just nu och pratar med min kära svägerska Sabina genom fb,vad jag saknar människan.
Hon flyttade till London i februari, sen dess har vi inte setts förutom en gång på Skype:(.
Jag kom att tänka på henne idag och insåg vilken vuxen vacker kvinna hon blivit.
Vi kom in på hur liten hon egentligen var när vi sågs första gången.
En liten blyg tjej som ändå på nåt sätt tog för sig mycket.
En tjej som kasta sig med rumpan i backen för att hon inte kunde bromsa med inlines, det blir svårt att glömma:P
Jag var inte så vuxen jag heller hehe, jag var yngre än vad hon är nu och hon blir 20 i år.
I Juni kommer hon till Sverige och hälsar på och fan vad jag längtar efter att få krama henne så hååårt!

Det går framåt

Jag är så sjukt nöjd med mig själv,vilket jag inte brukar vara.
För första gången efter många år av kämpande för att gå ner i vikt så är jag äntligen motiverad,inget kan stoppa mig nu.
Jag brukar alltid ge upp efter en viss tid men inte denna gång inte.
Kilona rasar och det går åt rätt håll och det gör mig så glad. Börjar trivas med mig själv och självförtroendet stiger sakta men säkert.
Eliaz är nu fyra månader och jag har gått ner 12 kg vilket betyder 5kg till så kommer jag vara mer än nöjd.
Jag älskar mat och godsaker men har lärt mig nu efter många om och men att äta med måtta och äter absolut inte mer än nödvändigt och inte så jag blir proppmätt längre som jag gjorde förut.
Det visar stora resultat inte bara på vågen utan kroppsformen också.
Stolt? Jadå :D
Saknar jag att äta mycket? NEJ!

"Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet på ett ben."

TACK FRIIIDA!

För att du kirra min blogg så att jag kunde börja någongång;).
Ibland funderar jag på vad jag håller på med, har massor att göra egentligen.
Det ska tvättas och städas och dammas osv för jag vägrar komma hem till ett skitigt hem efter operation av mitt knä som nu sker om 9 dagar,meeeen så sitter jag här istället doing nada..
Det sägs att om har man ett stökigt hem betyder det att man har nåt roligare för sig än att städa, men snälla de kan inte se ut hur som helst heller,jag som har astma borde ju tänka till.

"Det du gör, gör det väl"

Ett försök att ge sig på bloggandet

Trodde aldrig att jag skulle börja blogga och nu sitter jag här.
Jag ger det här en chans så få vi se var det leder, kanske blir det intressant eller tvärtom ;).
Hur som helst Välkommen till min blogg!


RSS 2.0